My 8th Liberation Day

Eight years ago, you threatened that, as long as you are alive, I won't get to live my life. Look at me now!

Domestic Abuse

My abusive mom spread my number to a friend of hers to bully and harass me. These messages are nothing compared to the psychological, physical, financial and sexual abuse, discrimination and gender roles I lived under for 19 years with my parents. They couldn't break my confidence then, and they can't now.

In my childhood, they left bruises on my face, then instructed me to lie and claim they were mosquito bites, and they are still trying to silence me by instilling shame in me, but the shame is all theirs.

Crazy-making, denial, burdening me with gratitude for being fucking born ... I can still recall pictures of myself being hit by my mom to sit still and study, instead of being nurtured to grow into the wonderful person I am, but I'm becoming more and more like who I always was despite of all their attempts to change me. I'm proud of myself, college degree or not, and of all the meaningless to them things I accomplished, and I've just begun.

My "garbage" life is my own, my mind is my own, my body, not a separate entity from me, is my own, and they can't take my "dirty" freedom away. I will never be guilted into sacrificing my being and the rest of my life to satiate their selfishness and the oppressive hierarchical system they are agents of.

I used to love my mom a love she never deserved, to plot to save us both, when she, as an adult, had more resources, but lacked the strength and responsibility I had.

I endangered my mental health by going to Spain to visit her filled with fantasies of her finally treating me like an independent human being. How difficult can it be to respect boundaries, such as, not to slut shame one's daughter over her clothes, or to hold her somewhere against her will? How difficult can it be to support her if she ends up in an abusive relationship, instead of normalizing men's abuse and trying to use her situation to gain control over her?

After my father's death (I wish hell was real, so he could burn for all eternity), and her father's death before she married my father, she's looking for someone to depend on, and after she failed to teach me femininity, I'm the next best thing to the men taking advantage of her learned helplessness and passivity, but I don't love her anymore, so what is she gonna do? Break into my apartment? Hurt the ones I care about? Add to the burdening proof that for her, I'm an object to be destroyed if impossible to control? At this point, if she really ever loved me, she would let me go and wish the best for me.

I found love like a rare gem among fellow rebels, because only the free are capable of love, and if I couldn't find it, I trust myself to have the strength to walk alone and in the front. Least and last, fuck you and your likes, and fuck abuse!

Nude Art/Protest فن/اعتراض عاري

Translation: My body is neither a commodity, nor an awra, nor a sex tool.

Facebook Sexism

Facebook removes topless or naked photos of women with the message "We define our own bodies", but states men sending penis photos to women doesn't violate it's community standards.

Update: Facebook blocked me for three days and removed my screenshot which contained a censored version of the photo they stated doesn't violate their community standards when a man sent it to me uninvited to harass me.



Social media reflect "real" society where male rapists get acquitted with unbelievable defenses, and girls get punished for fighting back boy bullies.

الحجاب تمييز ضد المرأة، و ليس مقاومة للعنصرية

انترفيو مع راديو السويد
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/694169

LE HIJAB EST SEXISME, ET NON ANTI-RACISME!

Lorsque j’ai vu l’événement «le hijab comme résistance politique» et lu sa description, j’ai réalisé l’importance de manifester à cet endroit pour que d’autres voix de pays à majorité musulmane soient entendues, et que la propagande présentée à cet événement ne soit pas la seule information à ce sujet.

L’évenement est tenu le 6 mars, soit deux jours avant la Journée internationale de la femme, dans un centre multiculturel à Fitja. Le hijab y est présenté comme féministe et anti-raciste. Je crois que cette publicité du hijab est nocive pour les femmes de familles musulmanes, pour le statut des femmes en général et pour les non-musulmans dans les pays à majorité musulmane.

Le hijab est présenté différemment dans les pays à majorité musulmane qu’en Occident. Les femmes y sont représentées comme des objets de consommation et comme la propritété des hommes. Elles se font dire qu’elles sont comme des bonbons emballés ou de précieux diamands cachés, alors que les hommes se font demander pourquoi ils couvrent leurs automobiles mais laissent leurs femmes se promener découvertes. Mais les femmes sont des personnes et non des objets.

On ordonne aux femmes de se couvrir pour ne pas susciter le désir des hommes, se faire violer et corrompre la société. Plus l’idéologie sexiste derrière le hijab se répand, plus ça devient dangereux pour toutes les femmes vivant dans cette société car les femmes et leurs corps sont perçus comme des objets sexuels – contrairement aux hommes qui sont vus comme des «consommateurs de femmes» - et que plus les femmes se couvrent, plus elles sont blamées pour s’être fait abuser, et on leur demande de délaisser leurs droits. Quand je parle du hijab, je ne parle pas d’un morceau de tissu mais d’un ensemple complet de règles strictes qui dictent aux femmes comment se comporter, se cacher et s’estomper. Une femme voilée ne pourrait pas jouir librement de ses mouvements et de sa sexualité, par exemple.

Puisque les femmes sont vues comme la propriété et l’honneur des hommes, les familles, parents, maris et familles de maris se mêlent de comment les femmes s’habillent. Les femmes sont même traitées en propriété publique, alors si la famille directe d’une femme n’a pas réussi à la contrôler, les étrangers peuvent intervenir pour corriger son apparence et son comportement – par la violence sexuelle.

J’ai rencontré quantité de femmes qui ont été forcées de porter le hijab, qui ont voulu l’enlever mais qui avaient peur de l’incarcération, de se faire battre et rejeter socialement. Ma meilleure amie a été enfermée dans un centre psychiatrique après avoir enlevé le voile qu’elle a été contrainte de porter depuis l’enfance, et elle a seulement été considérée suffisament saine pour sortir du centre quand elle l’a remis de nouveau, malgré elle. Je connais aussi une femme qui a été enfermée chez ses parents et qui a sauté du deuxième étage pour échapper aux menaces de mort de sa famille après qu’elle ait enlevé son hijab. Et des quantités innombrables de femmes qui ont été enfermées, battues, qui ont subi des «tests de virginité», auxquelles ont a coupé les cheveux et brûlé les livres pour avoir résisté à l’obligation de se voiler.

Dans ces cultures où se voiler est la norme, les femmes non voilées ne peuvent dévier de la norme sans prendre un risque. De plus, ont effraie les filles dès l’enfance en leur imposant le hijab, en leur disant qu’elles seront pendues par les cheveux en enfer si elles ne le portent pas. Quel choix les femmes vivant dans les pays à majorié musulmane ou venant de familles musulmanes ont-elles?

Le hijab est un symptôme sévère et extrême de la culture sexiste contre laquelle luttent les féministes occidentales, mais plusieurs d’entre elles font une exception pour le hijab et le voient comme féministe. Les femmes qui demandent les mêmes droits pour toutes les femmes sont perçues comme des «féministes occidentales», mais je ne crois pas qu’une telle division soit nécessaire. Au lieu de focusser sur les véritables enjeux pour les femmes non occidentales comme les «tests de virginité», les soit-disant «féministes islamiques» se concentrent sur les enjeux qui ne sont pas spécifiques aux femmes, comme le racisme, qui est bien sur une question importante, mais qui ne devrait pas être priorisée sur les droits des femmes. Elles s’accordent pour conserver une forme de discrimination des femmes non-occidentales car d’après elles, ces femmes n’ont pas besoin des mêmes droits et libertés que leurs soeurs occidentales. Le féminisme est un mouvement pour le changement, pourquoi alors sont-elles plus conservatrices que progressives?

Pendant que les racistes occidentaux attaquent l’Islam et le hijab par la haine même s’ils partagent les mêmes valeurs sexistes que ceux qu’ils attaquent; d’autres, incluant les gens de pays à majorité musulmane, attaquent la même chose mais par souci pour les droits des femmes et de tous les individus dans les sociétés et communautés conservatrices. Les individus d’autres groupes et d’autres pays ne devraient pas être stoppés dans leur effort de comprendre et d’accepter les individus de ces communautés à majorité musulmane. Quelques-uns peuvent croirent qu’ils acceptent ainsi la diversité dans les sociétés occidentales, alors qu’en réalité ils s’élèvent contre ceux qui luttent pour rendre les sociétés conservatrices plus diversifiées et libertaires pour les individus.

HIJAB ÄR SEXISM, INTE ANTI-RASISM

När jag såg eventet med titeln "Hijab som politiskt motstånd”och läste beskrivningen, så insåg jag att det är viktigt att demonstrera framför den plats där det skulle hållas, så att andra röster från länder med muslimsk majoritet hörs, och propagandan som presenteras i eventet inte är den enda informationen om ämnet.

Evenemanget hålls den 6:e mars, två dagar före Internationella Kvinnodagen, i Mångkulturellt centrum i Fittja. Den presenterar hijab som feministisk och antirasistisk. Jag tror att sådan marknadsföring av hijab är skadligt för kvinnor från muslimska familjer, för kvinnans ställning i allmänhet och för icke-muslimer i länder med muslimsk majoritet.

Hijab marknadsförs på ett annat sätt i länder med muslimsk majoritet än i västvärlden. Kvinnor jämförs med föremål som skall konsumeras och som ägs av män. De blir tillsagda att vara som inslaget godis eller dyrbara dolda diamanter, medan män istället ifrågasätts för hur de täcker sina bilar, men låtar sina kvinnor gå otäckta. Men kvinnor är människor inte föremål. Kvinnor beordras att täcka sig för att inte hetsa upp män, för att inte bli våldtagna och inte korrumpera samhället. Ju mer den sexistiska ideologin bakom hijab sprids, desto mindre säkert blir det för alla kvinnor som lever i det samhället, eftersom kvinnor och deras kroppar till skillnad från män som betraktas som "användare av kvinnor", ses som sexobjekt, och ju mer de täcker sig, ju mer skuldbeläggs de för att utnyttjas, och är skyldiga att ge upp sina rättigheter. När jag talar om hijab, talar jag inte om ett tygstycke, utan om en komplett uppsättning regler för hur kvinnor ska bete sig, dölja sig och dra sig tillbaka. En beslöjad kvinna skulle till exempel inte tillåtas ha rörelsefrihet eller sexuell frihet.

Eftersom kvinnor ses som objekt och mäns ära, så blandar sig kvinnors familjer och släktingar, samt makar och deras familjer, i hur kvinnor klär sig. Kvinnor behandlas till och med som allmän egendom, så om en kvinnas direkta familj misslyckas att styra henne, så kommer främlingar att träda in för att korrigera hennes utseende och beteende, med sexuellt våld.

Jag har träffat oräkneliga kvinnor som tvingats eller pressats att bära hijab, som ville ta av den men som fruktade inlåsning, misshandel och/eller social utstötning. Min bästa vän var fängslad och torterad i ett mentalsjukhus efter att hon tog av hijaben hon tvingades att bära sedan barndomen, och ansågs endast frisk nog att släppas ut när hon åter bar hijaben mot sin vilja. Jag känner också en kvinna som var inlåst i sitt föräldrahem och hoppade från andra våningen för att undkomma hotet att mördas av sin familj efter att hon tog av slöjan. Och otaliga andra kvinnor som blivit inlåsta, slagna, utsatta för ”jungfru”-tester, fått sina hår avklippta och fått sina böcker sönderrivna, för att de vägrat slöjtvånget. Somliga kvinnor bär bara hijab framför sina familjer, medan andra bara bär det när de åker kollektivtrafik. I ett samhälle där slöja är normen, kan icke-beslöjade kvinnor inte våga avvika mycket från normen utan att ta en risk. Lägg till det hjärntvätt sedan barnsben att de måste bära hijab eller att de annars kommer att hänga i sitt hår i Helvetet - hur mycket val har då kvinnor som lever i länder med muslimsk majoritet eller med muslimska familjer i västvärlden?

De flesta människor tenderar att anpassa sig till sociala normer, och vet sin plats i en social ordning. Det är därför det finns kvinnor som försvarar sexism, och därför som det fanns svarta försvarare av slaveriet eller som åtminstone levde under förödmjukande regler som tog bort deras värdighet. Detta stämmer särskilt för kvinnor i att acceptera sexism, eftersom ett samhälle med bara kvinnor aldrig existerat, och de flesta människor skulle hellre accepteras i en grupp än att stå upp för sig själva. Att vissa kvinnor försvara förtryck betyder inte att det är rättvist eller att det inte skadar kvinnor. Det faktum att fler kvinnor försvarar det än motsätter sig det, särskilt i det offentliga, är också förknippat med risken för det senare. Kvinnor som tar av hijab, eller motsätter sig att leva under kontroll av deras landsmän på något annat sätt, till exempel ensamstående, utan en manlig förmyndare, hamnar i skyddsboenden eller med skyddade adresser och hotas och trakasseras av både familjemedlemmar och främlingar. De som väljer att tala ut och hjälpa andra löper ännu större risk. Jag får meddelanden från kvinnor som klagar till mig om det förtryck de lever under dagligen, men de flesta av dem är alltför rädda för eller hänsynstagande mot vad folk skulle säga, för att förändra sina liv eller själva tala ut.

Hijab är en extrem och strikt version av den sexistisk kultur som västerländska feminister kämpar mot, men många av dessa feminister gör ett undantag för hijab och ser det till och med som feministiskt. Kvinnor som kräver samma rättigheter för alla kvinnor anses anpassa sig till en "västerländsk feminism", men jag tror inte att en sådan uppdelning i feminism är nödvändig. Istället för att fokusera på frågor som är aktuella för icke-västerländska kvinnor såsom ”jungfru”-tester, så fokuserar så kallade "muslimska/islamiska feminister" på frågor som inte är specifika för kvinnor, såsom rasism, som är en viktig fråga, men inte bör prioriteras framför kvinnors rättigheter. De argumenterar för att bevara vissa former av diskriminering mot icke-västerländska kvinnor, eftersom enligt dem så behöver de inte samma rättigheter som sina västerländska systrar. Feminism är en rörelse för förändring, men varför är de då mer konservativa än progressiva?

När Egypten koloniserades av Storbritannien, så började samma kvinnor som bekämpade den brittiska ockupationen att trotsa reglerna om slöja, och startade en feministisk rörelse, precis som västerländska kvinnor som började kräva sina rättigheter under den industriella revolutionen. Ändå presenterar eventet i Fittja slöja som antikolonialt. Sådana argument leder till att människor som kämpar för kvinnors rättigheter, eller som har avvikande uppfattningar i länder med muslimsk majoritet, stämplas som förrädare. Det gör det svårare för dessa samhällen att utvecklas. Men inte bara västerländska samhällena ska ha rätt till kontinuerlig utveckling.

Medan västerländska rasister attackerar islam och hijab i förkastandet av andra grupper, trots att de har sexistiska åsikter liknande dem som de attackerar, så finns det andra människor inklusive människor från länder med muslimsk majoritet, som attackerar samma saker av omsorg om kvinnors och individers rättigheter i konservativa samhällen. Individer inom grupper från andra länder bör inte köras över i ett försök att förstå eller acceptera dessa grupper. Vissa människor kanske tror att de då accepterar mångfald i västerländska samhällen, medan de i själva verket står emot dem som kämpar för att göra konservativa samhällen mer mångsidiga och individualistiska.